God förmiddag..

Natten har varit jobbig.

Drömt en massa mardrömmar.

Inte så trevligt alls.

Och igår kväll så var jag jätte jätte trött.

Somnade före 20:00 så ropar mamma åt mig att det är dags för medicin då och jag kände mig alldeles svimfärdig och var jätte darrig.

Ganska läskigt.

Men det kanske blev för mycket igår när jag och mamma först var ute och kollade efter en sportbag till mig som jag kan ha när jag tränar för annars måste jag ha en vanlig axelbandsväska OCH en plast påse för att få med mig allt.

Det blir ju väldigt jobbigt.

Och så är det ju bra att ha en sportbag när man ska åka iväg nånstans.

Min andra väska är helt hopplös.

Allt hamnar huller om buller på engång.

Men den här blir nog jätte bra.

Det blir ingen träning den här veckan.

Har jätte ont i högra armbågen.

Tror att jag tog i lite för mycket förra veckan.

Och så har jag inga klipp kvar på mitt träningskort heller...

Trodde inte att det hade gått åt så snabbt.

Men tydligen så hade det gjort det.

Jobbigt.

Men men.

Får väl ta det nästa vecka.

På fredag åker jag till min älskling och kommer hem på söndag.

Vi har bl a tänkt att gå på bio.

Vill gärna se Poppers pingviner.

Den verkar vara jätte rolig.

Vi har inte hunnit planera så himla mycket mer.

Men vi kommer säkert på mer roliga saker vi kan göra.

Det var allt just nu..

KRAM/

e

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Oftast så sitter ju jag och grubblar på kvällarna innan jag somnar. Jag tänker hur dagen har varit: vad jag har känt och vad som har hänt. Idag har det varit en halvdan dag. Deprimerad vissa stunder, tjurig, trött, glad, lycklig och reserve...

    Att en sån liten skit sak kan bli så stort. En pytte liten sak som utvecklar katastroftankar som leder till känsloexplosion som i sin tur leder till tvivel vilket oftast KAN bero på en egen misstolkning då man REAGERAR först och TÄNKER sen....

  Jag ska inte ta ut allt i förväg, men så som det sett ut dom senaste veckorna så finns det inget annat än att ladda upp med ideér inför kvällen. Den jobbigaste tiden på dygnet då allt kommer på en och samma gång. Depressionen knackar på och v...

Att sträva efter bekfräftelse, empati och förväntningar kanske inte alltid är så där jätte bra. Till slut sitter man där i ett hörn och försöker ge sig själv bekräftelse, empati och förväntningar. Att leva sitt liv där ingen ser på, ingen hör ell...

Jaa... Precis som vanligt. Lite mer allvarligare och säkert vanliga tankar i vuxen ålder. Hur kommer livet se ut om några år? Kommer jag vara som vanligt? Kommer livet alltid vara som vanligt? Samma gamla rutiner? Samma gamla sega kvällar...